Dagens Industri den 1 februari 1997
Grundlagen bryr sig tyvärr inte om
hovrätterna
I sin debattartikel nyligen går jur. kand. Lars Ola Hull till våldsamt angrepp
mot tankarna på att införa krav på generellt prövningstillstånd i hovrätterna
och låter domarkåren bära hundhuvudet för att detta inte stoppats.
Tyvärr bygger Lars Ola Hulls
artikel på en fundamental missuppfattning av vad regeringsformen (RF)
föreskriver beträffande vårt domstolsväsende. Hans utgångspunkt är nämligen att
man motsatsvis till bestämmelsen i 11 kap 1 § RF - som föreskriver att rätten
att få mål prövat i Högsta domstolen eller Regeringsrätten kan begränsas genom
lag - kan dra slutsatsen att sådana begränsningar inte är tillåtna när det
gäller hovrätterna.
Vad Lars Ola Hull missat är att
RF inte reglerar andra domstolar än de båda högsta instanserna. Övriga domstolar
inrättas genom vanlig lag. Också deras rättskipningsuppgifter och huvuddragen
av deras organisation regleras i sådan lag. Ett studium av förarbetena till RF
och av Erik Holmbergs kommentar till grundlagarna hade kunnat bibringa Lars Ola
Hull denna kunskap. Huruvida denna reglering är bra eller inte kan naturligtvis
diskuteras.
Man skulle självklart kunna tycka
att en så central verksamhet som domstolsväsendet i sin helhet borde regleras i
grundlag. Det skulle ge en helt annan stadga åt organisationen och förhindra
att tillfälliga underskott i statsbudgeten drabbade medborgarnas rättssäkerhet,
någon som enligt min mening sker i dag. Det skulle också befrämja en samsyn i
fråga om domstolarnas roll i vårt samhälle och motverka ständiga förändringar
allteftersom de politiska majoriteterna skiftar.
Nu är lagstiftningen som den är,
och det står riksdagen helt fritt att införa prövningstillstånd i hovrätterna,
liksom det står riksdagen fritt att inrätta och lägga ned domstolar. Så har
till exempel skett med försäkringsrätterna, som inrättades år 1978 och lades
ned för några år sedan. Om riksdagen så önskar har den till och med befogenhet
att helt lägga ned samtliga hovrätter !
Lars Ola Hull påstår också att
förslaget om utökat prövningstillstånd saknar motstycke inom övriga etablerade
västdemokratier. I vad mån detta är riktigt är svårt att överblicka. Så mycket
står dock klart att en majoritet av våra närmaste grannar (bland andra Danmark
och Norge) har infört kombinationer av rent fullföljdsförbud i vissa mål och
krav på prövningstillstånd i andra. (Se betänkandet "Ett reformerat
hovrättsförfarande" SOU 1995:124 s 105).
Trots de påtalade felaktigheterna
innehåller Lars Ola Hulls artikel vissa tänkvärda påståenden. Hit hör vad han
säger om bristen på självständighet bland våra domare. Den frågan borde vara
värd en seriös debatt för sig själv. Tyvärr kan man konstatera att den svenska
grundlagen nogsamt begränsat domstolarnas roll som en demokratisk maktfaktor på
ett sätt som innebär att vi markant fjärmat oss från de flesta västdemokratier.
I den frågan har faktiskt domarkåren inte dragit sig ur debatten.
Lars Ola Hulls synpunkter på
fördelar och brister i ett system med generellt prövningstillstånd är också
värda att beakta. Till syvende och sist rör det sig här om hur mycket
rättssäkerheten får kosta, och hur man så effektivt som möjligt ska använda de
resurser som regering och riksdag anser sig kunna anslå till domstolarna. Också
denna fråga diskuteras offentligt av företrädare för domarna.
PER ERIKSSON
Tillbaka till hemsidan
Dessa sidor tillhandahålls av Geocities. © Per Eriksson