Svenska Dagbladet, Brännpunkt, den 27 mars 1995
Besparingar
hotar rättssäkerheten
Under
en följd av år har de svenska domstolarna haft att möta en ständigt ökande
arbetsbörda med i stort sett oförändrade resurser. Den arbetssituation som skapats
har lett till stress och fått allvarliga återverkningar på kvaliteten i
domstolarnas avgöranden och därmed på rättssäkerheten.
Detta framgår av bl a en enkät,
som domarnas fackliga organisation, JUSEK, utförde för något år sedan. JUSEK:s
undersökning, jämte en begynnande insikt hos den dåvarande ledningen av
justitiedepartementet, förde upp frågan på den politiska dagordningen, och
vissa åtgärder vidtogs i syfte att vända utvecklingen.
I den budgetproposition som lades
fram till riksdagen i januari 1994 uttalade man sålunda att det inte var
möjligt att lägga några besparingskrav på domstolarna. Tvärtom ansågs det
nödvändigt att tillskjuta vissa, om än begränsade, resurser. Detta skedde under
politisk enighet, och oppositionen i riksdagen genomdrev t.o.m. ett ytterligare
påslag till domstolarna med 10 milj kr.
Härutöver har också efter förslag
från Domstolsutredningen genomförts vissa reformer, som varit ägnade att
förbättra domstolarnas situation, bl.a. en utökad användning av prövningstillstånd
i överrätt. De besparingar som därvid åstadkoms i verksamheten skulle det var alla då ense om inte dras in till statskassan utan i stället
användas för att bibehålla eller höja kvaliteten i den dömande verksamheten.
Har fått effekt
De vidtagna åtgärderna har fått
effekt. Arbetstakten har kunnat dras ner till en mer rimlig nivå, samtidigt som
målbalanserna har kunnat hållas oförändrade och t.o.m. sjunkit något på sina
håll. En fortsatt utveckling i denna riktning skulle på kort tid ha återfört
rättssäkerheten till en godtagbar nivå.
Tyvärr har trenden nu brutits.
Den regering som tillträdde förra hösten
och som i opposition inte bara godtog 1994/95 års budgetproposition utan
dessutom ökande anslagen med 10 milj kr
har i sin första egna budgetproposition plötsligt funnit att
domstolsväsendet inte kan gå skadeslöst, då det gäller att spara pengar i den
statliga verksamheten. De förslag som nu förelagts riksdagen innebär att
domstolarna åläggs ett s.k. sparbeting på cirka 7 procent av helårsanslaget.
De anslag som beviljades
domstolarna för budgetåret 1994/95 användes till att inrätta ett mindre antal
nya domartjänster, i huvudsak för att ta hand om nya måltyper som hade
tillförts dem. Årets sparbeting leder med stor sannolikhet till att merparten
av de nya tjänsterna redan efter ett år måste dras in utan att de nya
måltyperna försvinner.
Så här få det inte gå till. Man
borde kunna förvänta sig att en så viktig del i samhällsmaskineriet som
rättsväsendet skulle kunna få sina förutsättningar fastlagda långsiktigt och i
politiskt samförstånd och inte utsättas för den ryckighet som blir följden av
att man med kort varsel måste ändra planeringen för verksamheten.
Inte trovärdigt
Det bör nu sägas i klartext:
Domstolarna klarar inte av dessa besparingar, om man fortfarande skall kunna upprätthålla
något så när rimliga krav på rättssäkerhet. Den föreslagna nedskärningen kan
klaras av endast genom personalinskränkningar i motsvarande mån. Något utrymme
för ytterligare rationaliseringar
domstolarna har under rad av år ökat sin "produktivitet" med
cirka 4 procent per år finns inte i dag.
Att, som regeringen gör i
budgetpropositionen, hänvisa till osäkra framtida vinster, som man skall
inhösta på ett tveksamt datoriseringsprogram eller på lagändringar, som förväntas
bli föreslagna av en ännu arbetande offentlig utredning, är inte trovärdigt.
I ett förslag år 1993 från
Europarådet rörande rekommendationer om domarnas självständighet m.m, uttalas
att arbetsförhållandena i rådsländernas domstolar skall vara sådan att domarna
kan arbeta effektivt och att detta i synnerhet skall uppnås bl.a. genom att ett
tillräckligt antal domare tillsätts. Om Sverige vill upprätthålla en god västeuropeisk
rättsstandard behövs helt andra resurser än de som anvisas i
budgetpropositionen.
PER ERIKSSON
Artikelförfattaren är
hovrättslagman och ledamot av JUSEK:s rättspolitiska råd.
Tillbaka till hemsidan
Dessa sidor tillhandahålls av Geocities. © Per Eriksson