Per Erikssons Hemsida
Välkommen till Per Erikssons hemsida! Här kan du läsa artiklar som jag publicerat i dagstidningar, utgivna uppsatser m.m. Allt eftersom jag får nya alster utgivna gör jag dem tillgängliga här.
Innan ni börjar läsa vad jag publicerat, kanske ni är
intresserade av vem jag är. En kortfattad upplysning finns på Några ord om hemsidans innehavare.
Efter att ha börjat i ganska blygsam omfattning, har jag nu
lyckats åstadkomma en tämligen omfattande hemsida med ett flertal publikationer
inlagda. För att det skall bli lättare att hitta de olika artiklarna och
uppsatserna har jag därför lagt in ett inledande register. Från registret kan
man klicka sig fram till en kortare presentation om innehållet i resp. artikel
och uppsats. Därifrån kan man klicka sig vidare till själva texten.
Jusek offrar domarnas självständighet: Efter hårda påtryckningar från Domstolsverket och förhandlingar i lönenämnd accepterade Jusek den 18 oktober 2005 en ordning som innebär att ordinarie domare skall lönesättas individuellt. För egen del drog jag konsekvenserna av detta som jag uppfattade som ett svek och gick ur förbundet. Min artikel i Jusektidningen uppmärksammades av Maria Abrahamsson, som skrev en ledare i Svenska Dagbladet med rubriken ”Socialisering | Nu också av domarlöner – Motståndsfickorna håller på att ta slut”. Artikeln i original jämte Juseks svar finns här. Tillbaka till registret.
Barn missgynnas inte i våldtäktsmål: Den 1 april 2005 ändrades brottsbalkens bestämmelser om sexualbrott. Bl.a. infördes ett nytt brott ”våldtäkt mot barn”, som ersatte den äldre bestämmelsen om ”sexuellt utnyttjande av ungdom”. I ett uppmärksammat fall från Svea hovrätt gjordes bedömningen att lagändringen endast i mindre omfattning borde föranleda en höjning av skadeståndet. I massmedia uppfattades detta – grovt felaktigt – som att våldtagna barn skulle ha lägre skadestånd än våldtagna vuxna. Aftonbladet skrev om detta i en ledarartikel som fick rubriken Dom, domare, dommast. Sydsvenskan plagierade något senare denna rubrik i en egen ledare. Jag fick tillfälle att uttala mig i Sydsvenskan för att försöka lägga förhållandena till rätta. Jag deltog även i en minidebatt i Sveriges Television med vice ordföranden i riksdagens justitieutskott Britta Lejon. Slutligen skrev jag en artikel i Sydsvenskan. Tillbaka till registret.
Schymans inlägg: Den 21 juni 2005 fanns på Aktuella frågor i Sydsvenskan en artikel med rubriken "Röta i domarkåren" . Den var författad av Gudrun Schyman, riksdagsledamot samt styrelsemedlem i Feministiskt initiativ och Sandra Andersson, styrelsemedlem i Feministiskt initiativ. Artikeln till synes föranledd av att domare hade beslagits med brott mot den s.k. sexköpslagen. Framställningen var kryddad med generaliserande formuleringar av utpräglat populistiskt slag: ”Hur länge skall en fällande dom för könsköp ses som meriterande för enskilda domare i den svenska domarkåren?...Hur många domare skall dömas för könsköp och ha JK:s fortsatta förtroende att utöva sitt statliga uppdrag, innan det är dags att utkräva ansvar?...Att domargänget i Högsta domstolen svajar på målet vid frågor om sin syn på kriminaliseringen av könsköp skall inte tas som intäkt för att lagstiftningen skall rivas upp – utan för att den patriarkala domarmaffian, ledd av JK, skall kastas ut. Med omedelbar verkan.” Den som är intresserad av artikeln i dess helhet kan gå in på Sydsvenskan. Göran Lambertz och jag fick tillfälle till replik den 4 juli 2005. Göran Lambertz (liksom min artikel) finns i samma tidning. Tillbaka till registret.
Era känslostormar hotar rättsstaten: I en mycket uppmärksammad dom från Göta hovrätt mildrades avsevärt tingsrättens dom i ett mål som gällde sexuella övergrepp mot en 13-årig flicka. Domen ledde till en känsloladdad opinionsstorm, och flickans föräldrar lyckades åstadkomma en riksomfattande insamling, som skulle täcka rättegångskostnaderna i Högsta domstolen, sedan åklagaren beslutat sig att inte överklaga. Bland de mera otäcka inslagen i efterdyningarna till domen kan nämnas att en av hovrättsdomarna hotades till livet. Högsta domstolen vägrade så småningom prövningstillstånd, och hovrättens dom står därmed fast. I en artikel i Aftonbladet – landets mest spridda dagstidning – manade jag till besinning. Tillbaka till registret.
Rädda våra domstolar: Med anledning av
nya sparkrav, som inte ens generaldirektören i Domstolsverket Stefan Strömberg
ansåg möjliga att tillgodose, skrev jag en artikel, som var införd på Brännpunkt
i Svenska Dagbladet den 27 augusti 2003. I artikeln gör jag en koppling mellan
de svenska domstolarnas bräckliga konstitutionella ställning och det sätt på
vilket de behandlas i budgetsammanhang. Ett citat från artikeln var infört på
Sydsvenska Dagbladets ledarsida dagen därpå. Gensvaret från kolleger och andra
blev över förväntan; så många positiva meningsyttringar har jag aldrig upplevt
efter någon av mina tidigare artiklar. – Den 1 september följde
hovrättspresidenten i Svea hovrätt Johan Hirschfeldt upp frågan med en artikel
på Brännpunkt med rubriken ”Rättsväsendet blöder”. (Artikeln i dess helhet finns f.n. att läsa här. Så här lyder ingressen till den artikeln: Sparkravet på
domstolarna är orealistiskt. Antalet mål som väntar på avgörande i Svea hovrätt
kan komma att fördubblas om sparkravet genomförs. Att sänka kvaliteten i en
överprövningsinstans är uteslutet, framhåller hovrättspresident Johan
Hirschfeldt, som anser att den dömande maktens konstitutionella ställning bör
stärkas. Tillbaka till
registret.
Individuella löner hotar rättssäkerheten: Den
12 november 2002 slöt Jusek ett löneavtal med Domstolsverket. Avtalet öppnade
dörren för införande av individuella löner för ordinarie domare. Protesterna
blev omfattande från en mycket stor del av den svenska domarkåren – vissa
domstolschefer undantagna – och hela styrelsen för Juseks domstolssektion såg
sig nödsakad att avgå. Själv skrev jag en artikel, som publicerades i
Jusektidningen nr 10/02 (oavkortad i nättidningen och något redigerad i
pappersupplagan). Även övriga debattinlägg finns att läsa i Jusektidningen.
Kommentarer finns även i Tidskrift
för Sveriges Domareförbund nr 4/2002, dels i ”Ordföranden har ordet”, dels
i en artikel av Olle Ekstedt. Tillbaka till registret.
Allting går att sälja med
mördande reklam: Först omorganiserar och "reformerar" man
rättsväsendet på ett sätt som närmast skrämmer bort de unga jurister som skulle
kunna tänka sig en karriär som domare. När man sedan blir varse rekryteringsproblemen,
försöker man att "sälja" yrket till de yngre genom
marknadsföringsåtgärder. Tankarna presenterades i slutet av 2001 i en DV
rapport (2001:7) med titeln Information/marknadsföring inom domstolsväsendet -
Förslag till åtgärder. Mot dessa tankar polemiserade jag i en artikel i
Tidskriften Advokaten i februari 2002. Artikeln finns även på Advokatens
hemsida, där du också återfinner ett genmäle från generaldirektören i Domstolsverket,
Stefan Strömberg. Tillbaka till registret.
Drug Treatment Courts: Den 23-25
september 2001 var jag inbjuden av the Honourable Justice Paul Bentley
från Kanada att delta i First National Drug Treatment Court Workshop i Toronto.
Konferensen handlade om modeller för att inom ramen för straffrättskipningen
anordna behandlingsprogram för kriminella drogmissbrukare i stället för att
skicka dem i fängelse. Mina erfarenheter redovisade jag i en artikel i
Tidskrift för Sveriges Domareförbund i december 2001. Artikeln kan nås även på Domareförbundets hemsida. Tillbaka till registret.
Kritisera regeringen -
inte generaldirektören: Min kollega i Skånska hovrätten,
hovrättslagmannen Olle Ekstedt - skrev på Brännpunkt i Svenska Dagbladet den 11
mars 2001 en starkt polemisk artikel med rubriken "Snälla Bodström, avsätt
Strömberg". Artikeln, som var inspirerad av en ledare i Svenska
Dagbladet den 6 mars med kritik mot Stefan Strömbergs (generaldirektör i
Domstolsverket) sätt att sköta lönepolitiken inom domstolsväsendet, gick ut
bl.a. på att Domstolsverket numera bedriver en för domstolarna direkt skadlig
verksamhet och utmynnade i ett krav på att Stefan Strömberg skulle avsättas.
Lagmannen i Stockholms tingsrätt, Lena Berke, och lagmannen i Ljungby
tingsrätt. Johan Mannergren, ryckte ut till Stefan Strömbers försvar på
Brännpunkt den 18 mars. Detsamma gjorde presidenterna i Hovrätten för Västra
Sverige (Gunnel Wennberg) och i Svea Hovrätt (Johan Hirschfeldt) den 20 resp.
den 23 mars. Själv gav jag mig in i debatten med artikeln "Kritisera
regeringen - inte generaldirektören" på Brännpunkt den 26 mars. Även
justitieministern, Thomas Bodström, kom med en artikel, "Fler tingsrätter
slås samman", på Brännpunkt den 28 mars, i vilken han passade på att ta
Domstolsverket i försvar. Debatten kommenterades därefter i Svenska Dagbladets
ledare den 1 april och avslutades (?) med ett nytt inlägg på Brännpunkt den 3
april av Olle Ekstedt: "Domstolar topprids av Verket". Samma dag
fanns på Brännpunkt ett inlägg från riksdagsledamoten Rolf Åbjörnsson (kd), som
vände sig mot regeringens och Domstolsverkets nedläggningar av mindre
tingsrätter. Tillbaka till registret.
Domstolarnas resurser; En massmedial debatt på
domarnas villkor: Denna uppsats ingår i en vänbok till Bo Broomé. Vänboken,
som har titeln Från grundlag till vardagsjuridik, publicerades i samband med
att Bo Broomé avgick som hovrättspresident sommaren 2000. Uppsatsen innehåller
en sammanställning av den mycket intensiva debatt som fördes i massmedia under
hösten 1999 med anledning av att Domstolsverket ställde långtgående sparkrav på
domstolarna (jämför artikeln Sparivern hotar rättssäkerheten nedan). Tillbaka till registret.
Domarna tar vårdnadsmål på
yttersta allvar: I en artikel i Advokaten nr 4/2000 gick advokaten Helen
Wiwen-Nilsson till angrepp mot ett beslut, som jag hade deltagit i, om att
avvisa vittnen i ett vårdnadsmål i hovrätten. Rubriken på artikeln var
"Vårdnadsmål hanteras styvmoderligt" (klicka på rubriken i
vänsterspalten). Jag svarade henne i Advokaten nr 7/2000 i en artikel, där jag
passade på att vädra mina synpunkter på hur många advokater sköter, eller
rättare sagt missköter, processföringen i familjemål. I samma nummer av Advokaten
fick Helen Wiwen-Nilsson tillfälle till slutreplik (klicka på "Två sidor
aktuell debatt [pdf-fil 310 kB]" i vänsterspalten). Där kan du också läsa
min artikel i originalformat.
Tillbaka till registret.
Begränsa rätt att tvista om
barn: För några år sedan lade regeringen fram en proposition med förslag om
krav på generellt prövningstillstånd i hovrätterna. Jag var en av dem som
kritiserade förslaget, framför allt av hänsyn till rättssäkerheten. Efter
politiskt motstånd drogs propositionen tillbaka. Enligt min mening finns det
skäl att nu ta upp frågan igen. Men det bör då inte röra sig om prövningstillstånd
i alla mål. I stället bör man ta målkategori för målkategori och undersöka om
prövningstillstånd är förenligt med kraven på rättssäkerhet. En kategori mål
som utan vidare skulle kunna underkastas krav på prövningstillstånd vid
fullföljd till hovrätt är den som rör frågor enligt föräldrabalken. Skälen till
detta utvecklar jag i en artikel, som publicerades på DN Debatt den 18 augusti
2000. Artikeln uppmärksammades några dagar senare i en positiv huvudledare i
Svenska Dagbladet (Klicka på "Ledare"). Tillbaka till registret.
Domstolsverket (S) och
Domstolsstyrelsen (DK): I marsnumret (nr 1/2000) av Tidskrift för
Sveriges Domareförbund hade jag en artikel, i vilken jag jämförde den svenska
och den danska modellen för domstolsadministration med varandra. Av jämförelsen
framgår att man i Danmark har byggt upp en domstolsadministration, som är
inriktad på att domstolarna skall administrera sig själva och bli lika
oavhängiga i administrativt hänseende som man är i den dömande
verksamheten, medan man i Sverige mer eller mindre har låtit centralmyndigheten
Domstolsverket bli ett organ för administrativ styrning av domstolarna
uppifrån. - Artikeln kan också läsas på Domareförbundets hemsida (Tidskrift/2000
nr 1).
Tillbaka till registret.
Så möter
vi hotet mot rättssystemet: Den 2 december 1999 skrev jag en artikel i DN
Debatt med olika uppslag till hur man kan tänkas komma till rätta med problemen
kring skrämda vittnen, medtilltalade som tar tillbaka sina uppgifter etc.
Artikeln var föranledd av några uppmärksammade rättegångar, bl.a. den s.k.
Malexanderrättegången och rättegången med anledning av ett sprängattentat mot
polismän i Malmö. Artikeln mötte massmedialt intresse, och jag blev bl.a.
ombedd att uttala mig i TV-Aktuellt och att delta i en debatt med Leif
Silbersky i Rapport Morgon. Tyvärr kom intresset från massmedia framför allt
att fokuseras på frågan om "kronvittnen", som var endast ett av de
spörsmål som jag tog upp i artikeln. Det kom inte riktigt fram att jag själv är
mycket skeptisk till en ordning med kronvittnen och att jag ser stora
rättssäkerhetsrisker i ett sådant system. Tillbaka till registret.
Sparivern hotar vår rättsstat: Artikeln är ytterligare ett inlägg i debatten om sparkraven på domstolarna (se nedan under "Sparivern hotar rättssäkerheten"). Den var införd i tidningen Nämndemannen den 12 oktober 1999, nr 4/99. I samma tidning finns en ledare på samma tema. Tyvärr finns den inte på nätet. Tillbaka till registret.
Sparivern hotar rättssäkerheten: Under våren och
försommaren 1999 blev arbetsbelastningen i domstolarna, i vart fall i
hovrätterna, närmast outhärdlig. Vad hovrätterna behövde för att kunna
upprätthålla en rimlig kvalitet i arbetet och en avverkningstakt i enlighet med
de av regeringen uppställda verksamhetsmålen var ett kraftigt resurstillskott.
I det läget meddelade Domstolsverket att domstolarnas budgetar måste skäras ned
kraftigt; för hovrätternas del rörde det sig om en nedskärning med åtta procent
på tre år. Sedan justitieministern Laila Freivalds i en artikel på Brännpunkt i
Svenska Dagbladet den 4 augusti 1999 (artikeln finns tyvärr inte längre på
nätet) deklarerat att domstolarna inte behövde mer - snarare mindre - pengar,
utan i stället nya organisationsformer o.d., blossade debatten upp. Hon
bemöttes den 16 augusti på Brännpunkt av hovrättsrådet Roberth Nordh, den 22
augusti av hovrättslagmannen Olle Ekstedt i DN Debatt (gå till "Vi vägrar
lyda politikerna" i vänsterkolumnen) och den 26 augusti av
hovrättspresidenten Bertil Hübinette på Brännpunkt. Min artikel i frågan publicerades
i Göteborgs-Posten den 28 augusti. Den finns t.v. att läsa även på GP:s
hemsida. I en huvudledare i DN den 29 augusti fick vi en tacknämlig uppbackning
(gå till " I stället för nattväktarstaten" i vänsterkolumnen).
Debatten fortsatte sedan på Brännpunkt med en artikel av ledamoten i
justitieutskottet Kia Andreasson (mp), som ansåg att budgetunderskottet beror
på domarnas höga (!) löner, att domarutbildningen bör skrotas och att domarnas
förändringsobenägenhet är ett hinder för moderniseringen av domstolarna.
Artikeln bemöttes av Roberth Nordh i ett svar, som tyvärr inte finns på nätet.
Det finns däremot Torkel Gregows (ordföranden i Högsta Domstolen) artikel
"Domstolsverkets sparkrav en katastrof för HD" den 13 september. Tillbaka
till registret.
Modernisera domstolarna; Den 8 mars 1999 anordnade Juseks Rättspolitiska Råd en debatt i Stockholm på temat "Hur förvandlar vi domstolarna till fora för modern tvistlösning ?" Avsikten med debatten framgår av inbjudan. En resumé över de synpunkter som framfördes har publicerats i Jusek-tidningen nr 3/99. Också tidningen Advokaten uppmärksammade debatten i nr 3/99 under rubriken JUSEKDEBATT: Domstolsverket går bakvägen - försöker smygreformera domstolarna (finns tyvärr inte utlagd på nätet). Efter debatten skrev jag en artikel i ämnet. Artikeln togs in i Sydsvenska Dagbladet den 15 mars 1999. Den poäng jag ville få fram var att domstolarna måste anpassas till förändringar i omvärlden, om de skall kunna fungera rättssäkert och effektivt. Bl.a. hävdar jag i artikeln att vi inte kan behålla alla de 96 tingsrätter som vi har i dag. Den 30 mars tog Sydsvenskan in en replik - "Rör inte domstolarna" av advokaten Bo Göran Persson, som hävdade att det inte finns någon parlamentarisk grund för att minska antalet domstolar och att stordrift hotar säkerheten. Även justitieministern Laila Freivalds har gett sig in i debatten med en artikel i Jusek-tidningen nr 4/99. Frågan om domstolarnas organisation har uppmärksammats också av Svenska Dagbladet den 29 april 1999 med anledning av att Åmåls tingsrätt läggs ner. Tillbaka till registret.
Befängda påståenden om domstolarna; Advokaten
Per E Samuelson gick i en artikel i Svenska Dagbladet (artikeln finns ännu
någon tid att läsa på Svenska Dagbladets hemsida Brännpunkt den 1 februari
1999) till våldsam attack mot de svenska domstolarna. Bl.a. påstod han att det
s.k. styckmordsmålet bara var ett exempel i ett mönster av felaktiga domar, att
domarna allt som oftast partifierar sig med offer, polis och åklagare och att
bevisvärdering i brottmål för närvarande närmast är ett svart hål av rättsröta.
Per E Samuelsons angrepp lyckades närmast åstadkomma en adrenalinchock hos mig.
När jag väl hämtat mig skrev jag ett svar, som publicerades under Brännpunkt
den 10 februari 1999. Därefter har advokaterna Claes Borgström och Tomas
Nilsson, liksom advokaten Eva Hagström gått i ytterligare polemik med Per E
Samuelson under Brännpunkt den 17 februari 1999. Deras artiklar är tyvärr inte
utlagda på nätet. Slutpunkten kom med en samlad replik från Per E Samuelson
under Brännpunkt den 24 februari 1999. Med rubriken "Styckmordsmålet är
toppen på ett isberg" gav han bl.a. till känna: "Jag är djupt
bekymrad över den rättstillämpning som mina klienter gång på gång utsätts för,
och jag är i alla fall beredd att betala priset, i form av den onåd som må
komma från domarkåren." Även jag är bekymrad. Mina bekymmer gäller att en
ledamot av Sveriges Advokatsamfund kan föra till torgs allvarlig kritik av
domstolsväsendet på så lösa och svävande grunder som Per E Samuelson gör. Någon
onåd från Per E Samuelsons advokatkolleger behöver jag dock inte rädas. Jag har
från dem endast fått instämmanden i min uppfattning. Beklagligtvis finns inte
heller Per E Samuelsons replik på nätet. Däremot har debatten uppmärksammats i
Advokaten nr 2/99. Ytterligare inlägg har publicerats i Svenska Dagbladet den
17 mars 1999 av docenten i rättspsykologi Nils Wiklund (Söker domstolarna
sanningen ?), den 19 mars 1999 av jur. dr. Minna Gräns (Domstolarna måste
skärskåda sitt arbetssätt) samt den 23 mars 1999 av professor em. Carl M.
Elwing och advokaten Henning Sjöström (Har domarna orakelgåvor ?) Tillbaka till registret.
"Domstolarna är rakryggade"; Under våren 1998 avslog Högsta domstolen Riksåklagarens ansökan om resning i det s.k. Palmemålet. Detta beslut kan inte ha varit enkelt att fatta; allmänheten - eller i vart fall massmedia - hade uppenbarligen haft högt uppskruvad förväntningar på att äntligen få mordet på den tidigare statsministern löst. I min artikel, som publicerades i Sydsvenska Dagbladet den 29 maj 1998, lyfte jag fram detta beslut som ett exempel på de svenska domstolarnas rakryggade hållning. Ett annat, lika spektakulärt exempel, som jag pekade på var Regeringsrättens beslut att uppskjuta den av riksdagen påbjudna stängningen av Barsebäcksverket. Tillbaka till registret.
Den svenske domarens
(o)självständighet; Denna uppsats ingår i en vänbok till Trygve
Hellners. Vänboken, som har titeln Ratio omnia vincent (Människans tankeförmåga
besegrar allt), publicerades i samband med att Trygve Hellners avgick som
hovrättslagman under våren 1998. Uppsatsen innehåller en kritisk granskning av
det regelsystem som byggts upp kring domstolsväsendet i - enligt min mening -
syftet att begränsa domstolarnas och domarnas självständiga ställning gentemot
statsmakterna. Tillbaka till registret.
Svar till Anitha Bondestam; Artikeln föranleddes av en något animerad reaktion från Anitha Bondestam på ett dokument, som tagits fram av Jusek:s Rättspolitiska Råd, 10 punkter för ett bättre rättsväsende. Det som upprörde henne var punkten om hur rättsväsendets självständighet skall stärkas, närmare bestämt påståendet att det inte är lyckligt för rättsväsendet att dess chefer i stor utsträckning rekryteras från kretsen av tidigare statsråd och chefstjänstemän i regeringskansliet. Anitha Bondestams artikel fanns i Jusek-tidningen nr 2 1998, vilken tyvärr inte finns i tidningens arkiv. Däremot kan du studera f.d. generaldirektören Jan Freeses synpunkter i frågan i Jusek-tidningen nr 4 1998 (slå på arkiv, nr 4 1998, debatt). På senare tid har jag fått stöd även av Lennart Hagberg, som är verksam inom International Bar Association (Jusek-tidningen nr 2 1999; slå på debatt; efter nästa nummer av tidningen måste du gå via arkiv, nr 2 1998). - De tio punkterna diskuterades vid en debatt, som rådet anordnade i Stockholm den 2 mars 1998. I debatten deltog bl.a. justitieministern Laila Freivalds och ordföranden i riksdagens justitieutskott Gun Hellsvik. De ses här tillsammans med mig på ett foto, taget strax före debatten. Tillbaka till registret.
Skall administratörer styra domstolen?;
Under lång tid har Domstolsverket, i enlighet med justitiedepartementets
intentioner, försökt att framhäva de administrativa funktionerna inom domstolsväsendet
på bekostnad av den dömande verksamheten. Ett hittills oöverträffat
lågvattenmärke sattes då verket under hösten 1997 höll en konferens för
chefsdomare med det uppenbara ledmotivet att dessa skulle utnyttja alla
möjligheter som deras administrativa befogenhet gav dem att påverka de enskilda
domarnas arbete. Konferensen föranledde bl.a. en mycket skarp kommentar från
professorn i rättshistoria Kjell-Åke Modéer (f.ö. ledamot i Juseks Rättspolitiska
Råd) i Sydsvenska Dagbladet, där han drog paralleller med rättskipningen i det
forna DDR. Min reaktion finns i en artikel i Svenska Dagbladet av den 7
december 1997, en artikel som jag skrev tillsammans med min kollega i Skånska
hovrätten, hovrättslagmannen Lars-Göran Engström (numera president för samma
domstols). Sedan Domstolsverkets generaldirektör Bertil Hübinette svarat, gick
Lars-Göran Engström och jag i replik under rubriken Domstolarnas
Självständighet hotad (följer direkt på ursprungsartikeln). Tillbaka till
registret.
JämO:s krav om ändrad arbetsdomstol förvånar; Före detta justitierådet Inga-Britt Törnell och JämO Lena Svenaeus krävde i en artikel i Svenska Dagbladet under Brännpunkt den 18 februari 1997 att Arbetsdomstolen skulle få fler kvinnliga ledamöter och lät påskina att en sådan ordning skulle leda till bifall åt JämO:s talan i fler mål. Mitt svar var infört i tidningen två dagar senare. Tillbaka till registret.
Bättre rutiner behövs i rätten; I början av år 1997 uppmärksammade bl.a. TV-Aktuellt att några domare hade gjort sig skyldiga till - eller i vart fall misstänktes för - tjänstefel och att någon enstaka domare hade ålagts disciplinansvar på grund av brott, som begåtts utom tjänsten. Ett försök från min sida att balansera den upphetsade diskussion som följde på "avslöjandena" finns i denna artikel, publicerad i Sydsvenska Dagbladet den 10 februari 1997. Tillbaka till registret.
Domare i motvind; I
artikeln - intagen i Sydsvenska Dagbladet den 23 november 1995 - diskuteras ett
antal åtgärder, bl.a. från statsmakternas sida, som sammantagna är ägnade att
motverka ett starkt och självständigt domstolsväsende. En del av de frågor som
tas upp i artikeln har på olika sätt fått sin lösning i dag. T.ex. är det inte
längre aktuellt att lägga ner ett stort antal tingsrätter. Och
anställningsskyddet för icke ordinarie domare är på väg att förbättras. Tillbaka till registret.
Besparingar hotar rättssäkerheten; Denna
artikel publicerades den 27 mars 1995 i Svenska Dagbladet och var avsedd som en
protest mot de nedskärningar som drabbat domstolsväsendet, inte minst i den
budgetproposition som den då nytillträdda socialdemokratiska regeringen just
hade lagt fram. Tillbaka till registret.
Minska antalet domare; Domstolsväsendets
organisation har under i vart fall så lång tid som jag kan minnas varit föremål
för reformsträvanden. Så mycket har kanske inte kommit ut av de reformtankar
som förts fram. Artikeln från den 14 april 1993 i Dagens Nyheter var ett försök
från min sida att komma med några konstruktiva förslag till en långsiktig
förändring. Tankarna var kanske litet för tidigt födda, men det är intressant
att man på många håll i dag resonerar i de banor som jag gjorde för snart sex
år sedan. Tillbaka till registret.
Blodtörstig journalistik; Under en
längre tid tyckte jag mig ha spårat en tendens hos massmedia att onyanserat
kräva hårdare tag inom kriminalpolitiken. Artikeln, som publicerades i Sydsvenska
Dagbladet den 21 februari 1993 skall ses som ett försök att mana press, radio
och TV till besinning. Om försöket bar frukt får andra bedöma. Tillbaka till registret.
Kritiken mot domstolarna i huvudsak
obefogad; Under våren 1992 utsattes rättsväsendet i allmänhet och
domstolsväsendet i synnerhet för grova attacker från olika debattörer. Man
ansåg överlag att domstolarna dömde för milt, och en åklagare gick t.o.m. så
långt att han ansåg att domstolarna ägnade sig åt lagtrots, då de utdömde
straff i den nedre delen av straffskalan. Angreppen var den utlösande faktorn
till Rättspolitiska Rådets tillskapande. I artikeln, som publicerades i Svenska
Dagbladet den 31 mars 1992 försökte jag att bemöta de grövsta angreppen. Tillbaka till
registret.
Svångremspolitik kan skada
rättsväsendet; I denna artikel, som publicerades i Svenska Dagbladet den 30
januari 1991 förde jag för första gången offentligt fram mina farhågor om de
långsiktiga risker som är förknippade med ständiga besparingskrav på
domstolsväsendet. Bl.a. ville jag framhålla att Sveriges medlemskap i EES och
internationaliseringen i övrigt ställde större krav på domstolarna, krav som
inte lät sig uppfyllas om anslagen ständigt drogs ned. Artikeln skulle med
tiden följas av flera med samma inriktning. Tillbaka till registret.
Denna sida är
aktualiserad den 27 augusti 2006 av Per Eriksson.
Dessa sidor tillhandahålls av Geocities. © Per Eriksson
